Vi vann semifinalen. Först låg vi under med 2-0 men vi tog igen det till 2-2. Det blev förlägning och tillslut straffar. Straffar är nog det hemskaste som finns. Alla är jättenervösa. Det är ju värst för målvakten. Men duktiga Jenne var våran och hon räddade en som gjorde att vi vann!

Jag önskar att jag skrev igår, när jag kom hem, för nu kan jag inte riktigt beskriva känslan att ha vunnit. Alla bara skrek, grät och skrattade på en och samma gång.
Alla hade redan gett upp hoppet om att vinna. Men när det var tio minuter kvar slet sig Evelina fri och skjöt.
Bara några minuter senare skulle jag in på högerkanten - och det är faktist ovanligt eftersom jag alltid spelar på vänstern. Men jag fick en passning av Jonna och jag fick foten på bollen. Den gick in! Det var ett riktigt skitskott men den gick in! Jag kan verkligen inte beskriva känslan....
Hela laget ville verkligen till final, och vi kämpade som... jag har aldrig sett vårt lag kämpa så här hårt. och vi var nära att skjuta ett Golden Goal i förlägningen. Vi hade skott precis på linjen, i ribba, i stolparna...

Matchen skulle ha börjat klockan 22.00 men det blev försenat till 22.40 och vi var inte hemma fören vid halv ett.